Här är jag. Ibland är man bara bra cool.
När jag och farmor var pojkar
När man slutat snedda över gräsplättar och istället håller sig till gångvägar, då är man vuxen.
En mask
En mask? Ja nu undrar ni allt. Nu har ni huvudbry. Oj, oj, oj vad era hjärnor arbetar. Vad menar hon nu? Är det artsy Sofia som är igång igen och målar en fräck mask till en afrikansk krigare? Ja, ni vet en sån mask man har för ansiktet. Nej, mina vänner. Nej.
Jag har så ont i magen och jag vet inte varför. Nu ligger jag här under täcket och undrar varför. Nej, jag undrar inte. Jag har bestämt mig för vad det är. Det är en såndär lång parasit som lever i mig. En binnikemask? Ja, det är en sån jag har i mig.
Googlar bilder. Är rädd och äcklad. Vill sprätta upp min mage med Global-kniven mamma fick i julklapp och plocka ut besten. Den jäveln som bestämt sig för att äta upp all min mat och plåga mig.
Söker på Wikipedia. Ändrar mig lite. De lever i upp till 10 år. Aha. Skönt. Jag har funnit en livskamrat.
En sån mask var det jag funderade över. En livskamrat.
Det är inte bögigt om man är skapta för varandra
Zebastian Såthén
Ett slott. Akvarell och tusch, pensel och stålpenna.
Balanssinnet är vasst om man mår illa av att vrida på huvudet.
Vänd mig på döda man
Ett av mina mästerverk. Detta är en collaboration med www.zebastians.wordpress.com
Som du är en jävel skit
Mergim Rexhepi
